I helgen har vi nog många av oss även tänt ljus för någon som inte längre finns hos oss. Ikväll tog jag mig en promenad till kyrkogården för att tända ett ljus åt min styvpappa som gick bort i prostatacancer 2010. Varje gång jag går dit för att tända ett ljus är det lika jobbigt. Han insjuknade väldigt fort och det tog inte lång tid innan vi förstod åt vilket håll det skulle gå. Hela den här perioden är som en grå massa i mitt huvud. Jag minns delar av förloppet, alla besök på sjukhuset, hur han sakta tynade bort och hur det bara var grått väder konstant. Jag har inget minne om vilken dag eller månad han gick bort bara att jag slängde mig i en taxi hem en grå och regnig dag för att sitta hos mamma och hennes avlidna make...
Vi hade ett stort gemensamt intresse, travhästar. Han gillade att spela, jag tränade och tävlade. Även om han inte var van vid hästar ställde han alltid upp när jag behövde hjälp med transport till tävlingar eller skjuts till stallet okristliga tider på helgerna. Jag vet att han skulle ha stöttat och peppat mig även i denna satsning inom Bodyfitness och på något sätt vet jag att han finns där vid min sida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar